Lucia. .utan dig!

Jag drömde mycket, jag tänkte mycket på denna dagen. Jag älskar lucia. Brukar gå upp på morgonen och se luciafirandet på tv. 
I år hade jag drömt om att vi,  jag och Leona skulle titta på detta tillsammans. 
Det var det jag såg mest fram emot i början. 

Inatt  vid 3 var det exakt 2 månader sedan du tog ditt sista andetag. 
Det gör så ont, så jävla ont i både kroppen och själen.
En obeskrivlig smärta.  Känns som något försöker slita ut mitt hjärta. 

Mami saknar dig och längtar så tills vi ses. 




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

mammalejonhjarta.blogg.se

Att överleva sitt barns död.

RSS 2.0